På twitter har kontot @valaret2014 under en tid ställt frågor kring de olika partiernas utbildningspolitik. I tisdags var det Piratpartiets tur att bli utfrågade. Vi kommer naturligtvis twittra ut svaren, men kände att twitterformatet var lite begränsande. Därför presenterar vi lite utförligare svar i det här blogginlägget.

@piratpartiet skriver:”Skolans viktigaste uppgift är df att lära elever  hitta, tolka, analysera o värdera information o ge dem de grunder o referensramar s behövs f att kunna förädla informationen  till kunskap, skapa förståelse o att dra slutsatser fr denna.”  Hur lever den svenska skolan upp till @piratpartiet ’s huvuduppgift f skolan? Hur ser ni att lärarrollen behöver utvecklas f klara detta?

Kulturen i den svenska skolan har till viss mån präglats av att provresultat och tester är vad som är viktigt, men nu ser vi hur formativa bedömningstekniker diskuteras i större utsträckning vilket är oerhört positivt. Kultur tar tid att förändra, men många lärare som diskuterar utbildning i sociala medier verkar vara inne på att eleverna ska ”lära att lära”, eftersom det livslånga lärandet är allt viktigare för framtidens medborgare. Vi måste besitta en större bredd och anpassningsförmåga till att ta oss an en föränderlig omvärld där vi i genomsnitt har fler yrkesroller idag än för 40 år sedan. Vi är på väg åt rätt håll, men det tar tid att förändra systemen.

Just nu finns även ett problem med att läsförståelsen sjunker. Då mycket information idag består av text innebär det att kunskapsklyftorna ökar och möjligheten att tillgängliggöra sig information blir mindre. Detta måste också förändras då alla elever ska ha samma möjligheter att ta till sig information i dagens skola.

Läraren behöver själv kunna hantera de nya informationskanaler som finns. Tidigare besatt läraren kunskapsmonopol vilket hen inte gör idag, den mängden information som finns tillgänglig kan inte finnas i en enda person. Läraren måste själv kunna navigera, sortera och agera källkritiskt för att kunna förmedla dessa kunskaper. Med det sagt så måste läraren fortfarande ha ämneskunskaper och erfarenhet, speciellt i praktiska ämnen och moment.

2: Varje barn ska få möjlighet utvecklas optimalt (kunskapsmässigt, intellektuellt och socialt)…” Intressant att @piratpartiet nämner den intellektuella utvecklingen (utöver kunskap o social). Vad kännetecknar den, enl er?

I EUs rekommendationer från 2006 för kompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) identifieras åtta nyckelkompetenser. Flera av dem handlar inte om vilken kunskap du har i språk eller matematik, utan fokuserar på företagaranda, medvetenhet om kulturens betydelse, lära att lära och så vidare. Kompetenser som inte är kunskapsbaserade och inte heller rent sociala kontexter. Logik, resonemang, källkritik, didaktik etc är alla viktiga komponenter.

3: @piratpartiet vill ha mindre klasser. Vad är ert maxtak? Hur ska denna fråga lösas med tanke på lärarbristen på ca 40000 lärare?

Det finns ett tydligt behov av att stärka lärrarrollen i Sverige. Det sätt som lärarutbildningen urvattnats är ett direkt skott i foten på det svenska skolsystemets framtid. Höjda lärarlöner och fler lärare i skolan är ett måste för att komma till rätta med lärarbristen. Vi vill också slå ett slag för att öka kringpersonalen i skolan. Skolbibliotekarier, fritidspedagoger och studie- och yrkesvägledare prioriteras ständigt ner av budgetskäl och fråntas den mycket viktiga roll som de alla spelar i skolans ekosystem.

Vi tror också att det krävs en omfattande reform av lärarutbildningen så att även den motsvarar det moderna, formativa lärandet, och lärarens förändrade pedagogiska uppdrag i klassrummet, och att den även får innefatta mer stöd för att utveckla lärarens ledarroll i klassrummet i form av konflikthantering, kulturförståelse, motivationsarbete och gruppdynamisk kompetens, som idag får stå tillbaka för ett rent fokus på kunskapsinhämtning. Det handlar inte om att utöka lärarutbildningen med fler kurser utan att reformera den helt och möjliggöra för en betydligt mer flexibel utbildning än den vi ser idag.

Lärarens kunskapsmonopol i klassrummet är brutet och över. Det är dags att blicka framåt och se läraren som en viktig resurs för morgondagens elever. En guide och en mentor i klassrummet som har mycket kunskap och framförallt förståelsen för hur man pusslar ihop kunskapen till ett bra lärande i skolan. En lärare som kan ge elever rätt förutsättningar för det livslånga lärandet i och med att alltmer lärande sker utanför de formella kontexterna.
4: Alla elever ska tidigt under sin skoltid under lekliknande former få prova att programmera, säger @piratpartiet Hur skulle programmering under lekliknande former gå till, enl @piratpartiet ? Vilket programmeringsspråk ska barn lära sig?

Frågan om vilket språk är inte relevant då det handlar om att förstå hur kod fungerar, inte vilken syntax som används till vad i ett visst språk. Här sammanfattar en programmeringslärare lite mer utförligt hur man ur en problemlösningsvinkel jobbar med programmering på ett lekfullt sätt utan att använda en enda rad syntax i sin förklaring: http://www.denlyckligelararen.se/?p=31
I korthet handlar det alltså om att lära sig använda logik och få ett synbart, visuellt resultat; att lära eleven förstå komplexa sammanhang på ett lekfullt men samtidigt nyttigt sätt för framtiden.

5: @piratpartiet vill införa obligatorisk datakunskap om hårdvara, programmering o internet i grundskolan. Hur ser @piratpartiet på lärarnas “datakunskap” idag? Hur ska den utvecklas och säkras i skolan?

När datorerna började dyka upp i skolorna kom också olika initiativ och lärarlyft för att skapa en bättre förståelse för datorn. Dessa, till exempel PIM, har blivit uppskattade och har fyllt sitt syfte på många sätt. Men det är dags att arbeta mer för nästa steg, att inte bara lära lärarna hur man gör en presentation i Powerpoint eller söker på nätet, utan också kontextualisera och arbeta med datorns potential som läromedel. Det handlar om att se utanför vilka program och vilken teknik som används. Vi behöver fokusera mer på vilket sätt vi använder datorn som helhet. Datorer behöver inte bara vara ett verktyg att skriva och maila med utan kan vara ett fantastiskt verktyg för mer djupgående kollaborativt arbete mellan elever och lärare. Här måste lärarutbildningen lägga ett fokus på att inkludera datorer som ett verktyg i utbildningen. Tiden då eleverna bara använde datorer till att maila in sina uppsatser borde vara förbi.

6: @piratpartiet vill d ska bli fritt kopiera alla läromedel i skolan; en stor fråga om upphovsrätt. Hur ser @piratpartiet på risk att produktion av aktuella läromedel stannar upp om författare ej får ersättning motsvarande användning? Är det ett sätt att på sikt spela ut ämnesspecifika läromedel ur skolan, för @piratpartiet ? Lr tänker @piratpartiet all läromedelsproduktion ska beställas o finansieras av staten? ge staten makt över innehållet i utbildningen? 

Vi ser redan nu initiativ till öppna läromedel såsom http://enlasandeklass.se och www.pariktigt.com, vilket är ett tydligt exempel på att om behovet av läromedel finns så kommer det skapas material. Med Internet har vi tillgång till en informationsmängd som knappt går att föreställa sig. I sociala medier, på hemsidor och bloggar delar lärare med sig av tips på lektionsupplägg och övningar. Idag sker den produktionen i stort på uppdrag av kommersiella aktörer helt utan stöd från staten.

Även om ämnesövergripande undervisning är bra så handlar fria läromedel inte om att spela ut ämnesspecifika läromedel ur skolan, utan att se till så utbildning och kunskap inte behöver vara en kostnadsfråga. Att låta staten finansiera läromedelsproduktion har ingenting med att ge makt över utbildningens innehåll att göra, innehållet är dessutom redan reglerat i kurs-, och ämnesplaner. Ingen tvingar lärare att använda specifika läromedel, men staten och samhället bör bidra till läromedelsutveckling i den mån det är nödvändig. Det görs till stor del redan idag genom olika former av finansieringar av t.ex. SPSM.

Vi kan heller inte blunda för att sponsrade läromedel tar klivet in i skolvärlden mer och mer vilket leder till att lärare måste fokusera mycket på just källkritik redan där. Det är en utveckling som vi redan ser idag och sponsrade läromedel är även de helt gratis för lärare och skolor att ta in då de finansieras av företag/organisationer med egenintresse i att deras material blir läst. Piratpartiet ser gärna att även traditionellt undervisningsmaterial har samma möjlighet att spridas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

7: @piratpartiet skriver “Skolor ska inte ges några ekonomiska lr andra incitament att sätta höga betyg.” Hur menar ni att d görs idag?

Det finns rapporter om att en del skolor har mycket högre betyg än eleverna egentligen kan leva upp till (exempel: DN, Helsingborgs Dagblad) och detta för att locka fler elever. På samma sätt har Uppdrag Granskning nyligen visat att det förekommer andra metoder för att öka andelen högpresterande elever. Rekryteringen av skolpengen är en intensiv kamp för överlevnad.
Vi tror att flera olika åtgärder kan vara nödvändiga för att säkra en rättvis bedömning för alla elever var i landet de än bor, och oavsett vilken skola de går på. Vi kommer arbeta med att utveckla vår politik på det här området och göra det till en nyckelfråga under det kommande året.

8: @piratpartiet skriver om vikten av skydd för elevers integritet. Vilken typ av integritet avses? @piratpartiet skriver äv “ För att minska stigmat kring att ta kontakt m psykisk hälsovård ska alla elever fortlöpande kallas till psykoterapeut, kurator, psykolog lr liknande.” Vi förstår @piratpartiet ’s avsikt normalisera den här typen av stöd men det kan vara ett enormt integritetsbrott  tvingas prata m tex psykolog. Hur är d förenligt m @piratpartiet ’s vilja skydda elevs integritet?

Nyckelordet  i frågan kring fortlöpande kallelser är just ordet ”kallelse”. Idag blir du kallad till tandläkaren för undersökning, men har friheten att  tacka nej. En kallelse är en inbjudan, inte ett tvång.  Det är inte ett stigma idag att gå till tandläkaren på samma sätt som  att gå till en kurator och vi hoppas och tror att genom en sådan förändring kommer vi kunna på sikt även montera ner stigmat kring psykisk ohälsa.

När det gäller elevernas integritet i stort har vi både personuppgiftshantering och kameraövervakning som ett par relevanta punkter.

Skoladministratörer hanterar idag stora mängder data om eleverna i system där säkerheten kan vara bristande. Samma data lämnas också ut till SCB där vi inte vet hur hanteringen ser ut, förutom att detaljerade uppgifter såsom språkval, förskoleavdelning och delprovsresultat från nationella proven går att knyta till tiosiffriga personnummer. Hanteringen av data måste skötas säkert, speciellt då det både handlar om minderåriga och personer som kan leva med skyddad identitet.

Vi har även kameraövervakningen. En kameraövervakad skolmiljö leder inte till de förbättringar som förespråkarna påstår. Att installera en övervakningsapparat kostar pengar som i stället kunnat användas till lärarlöner, böcker och annat material. Att skolor lägger pengar på övervakning i stället för att höja lärarnas löner är en oansvarig felprioritering. En kamera kan inte ingripa om någonting skulle hända. En skolmiljö som präglas av värdegrundsarbete tillsammans med duktig och närvarande personal skapar mer trygghet än kameror. I skolan ska vi fostra goda, självständiga samhällsmedborgare som fattar goda beslut, inte personer som behandlas som misstänkta och måste övervakas för att lyda.

9: @piratpartiet vill skolan ska lära elever själva bygga sin kunskap. Men istf betona lärande m digitala verktyg talar ni om studieteknik Hur ser den studieteknik där elever bygger sin egen kunskap ut, enl @piratpartiet ?Ngt ex vad s kännetecknar klassrum m den pedagogiken? 

Digitala verktyg betyder ingenting om man inte vet hur man ska använda dem, se även vårt svar på lärarnas ”datakunskap” ovan. Anledningen att regeringen uttalat sig negativt om iPads i skolan beror inte på teknikfientlighet utan snarare bristande förståelse för deras betydelse, potential och hur de ska användas pedagogiskt. Med denna syn kan man ju lika gärna skriva med papper och penna som på en dator. Det viktiga är att ge eleverna grunderna för att bilda sig sin egen studieteknik. Vi är olika när det gäller hur vi lär oss bäst och hur just jag och du lär oss bäst är något vi måste arbete med att få fram. På det sättet hjälper vi eleverna att lära sig lära.

10: Generellt ger @piratpartiet ‘s #utbpol intrycket av att vara ofullständig. D präglas av stora penseldrag o många centrala delar i svenska skolsystemet; tex försk o fritids nämns knappt lr ej alls. Är detta #utbpol s @piratpartiet går till val på? Lr kommer d mer? 

Man måste tänka på att Piratpartiet knappt är åtta år gammalt och den breddningsprocess partiet nu går igenom har bara pågått sedan 2012. Utbildning var ett av de första områdena att omfattades när PP påbörjade sin breddningsprocess och med tillsättandet av en utbildningspolitisk talesperson och ett utbildningsutskott kan man förvänta sig ett mycket mer aktivt och drivande förhållningssätt framåt för att forma den Piratpartistiska politiken, inte minst inom skolformer som tidigare varit eftersatta i det politiska arbetet.

Att anta så mycket sakpolitik på så kort tid är svårt, men det kan ju naturligtvis alltid hända mer. Just nu pågår höstmötet där några utbildningspolitiska frågor fortfarande diskuteras, vi kommer dessutom ha ett vårmöte 2014 där det finns möjligheter att anta mer sakpolitik.

Vår vision är att Piratpartiets utbildningspolitik hela tiden ska utvecklas för att spegla vad samhället faktiskt behöver. Detta vill vi åstadkomma genom samtal med så många som möjligt för att bilda oss en så bred förståelse och kunskap som vi behöver ha. Vi vill  inte isolera oss i detta arbete utan söker aktivt hela tiden efter ny  information och andras åsikter i frågan.